Slutet närmar sig

Tro det eller ej, men nu är det nog bara sådär hundra sidor kvar av En dramatikers dagbok. En källa på Bonniers sa att boken är 1600 sidor (den är inte paginerad, dessutom är bladen tunna, tunna, så det är rätt omöjligt, även för en förlagsperson att uppskatta antalet), så jag har läst duktigt de senaste dagarna. Lite sjukt duktigt faktiskt. Och jag måste nog tillstå att jag börjar bli lite trött på Lars. Han mår så himla dåligt hela tiden, han röker alldeles för mycket, han konsumerar ännu mer (för pengar han inte ens verkar ha), han missköter sina relationer ... you name it och Lars Norén har varit där. Men självklart kan jag ju inte ge upp nu, så här i slutspurten. I morgon kl 15 får vi gäster för helgen och då måste jag ha läst klart. Det är S + M som kommer på besök, S, som jobbar i Bonniersfären, tycker jag är helt galen som läser den där boken. Det skulle hon själv aldrig göra.Annars rullar semestern på i enorm hastighet, snart har tre av fem veckor gått, känns mer som fem, sex dagar ... och inte har jag badat heller. Nu leder sambon med typ 6-1. (Fast han har badat när jag inte sett, och då gills det inte.) Mitt hopp står till HBG nästa helg.