Från Skåne till Sthlm

Nu är de fyra dagarna i Helsingborg till ända. Vi har haft det fantastiskt. Otroligt väder - 32 grader i tre dagar. Vi har badat massor, både på Järnvägsmännens brygga och på Tropical Beach - en superhärlig sandstrand med äkta palmer. Vi kunde inbilla oss att vi var i Medelhavet. Dock var det kanske inte riktigt så varmt i vattnet, men helt okej. Badtävlingen är nu mer eller mindre upplöst. Vi har badat så mycket nu att vi tappat räkningen.

I morgon är det skärgården igen, och nu gäller det att suga ut det mesta ur de sista skälvande semesterdagarna

Rekord?

Idag har det nog varit sommarens hetaste dag. Sambon och jag lämnade Roslagen på eftermiddagen. Nu ikväll har vi suttit på fina kajen hemma i Saltsjöqvarn. Och jäklar vad varmt det var! Vi åt supergoda lammspett från Amida kolgill och drack lådvin. Perfekt. Och jeez vad varmt! (Det rann från mina knäveck. Jag vet att man inte vill veta sånt, men det säger en del om hur väldigt hett det var.) Vi kollade på massa båtar, på några tjejer som vågade sig på att bada från kajen en bit bort, på luftballonger, och hörde spridda skurar från Prideallsången på Skansen.

Var förbi jobbet en sväng på eftermiddagen. Det var som bomben slagit ner, inte en kotte syntes till (förutom M på Akademiska, med en vattenkanna i handen). Däremot syntes flera av våra fina bilderböcker som kommer i höst till. De var så FINA! Och det fick mig nästan att längta tillbaka till jobbet - och böckerna. I alla fall lite, lite.

I morgon bitti styr vi kosan mot Helsingborg. För födelsedagsfirande av mamman, för träff med lillebrorsans nya tjej, för kompismiddag, för Danmarkstur och för BAD förstås! Tillbaka i Sthlm tisdag. Och sen är semestern snart slut! Hilfe, vad snabbt det går!

Minsann ...

Minsann ...
... om jag inte har badat idag. Det var till och med 18 grader. Som en sensation nästan. Nu ser jag fram emot den utlovade värmeböljan som ska svepa över landet närmaste veckan. Gissa om jag ska bada! Särskilt när vi kommer till Skåne på lördag. Då kommer det vara jättevarmt och härligt i vattnet, i äkta havet, med saltvatten.Annars flyter semesterdagarna på med jordens hastighet. Jag ägnar mig just nu åt Michelle Magorians nya bok, Just Henry. Magorian är sen länge en av Tidens författare, storsäljaren Godnatt Mister Tom är hennes mest kända bok. Nya boken är riktigt bra, man fastnar direkt. Så nu råder ingen tvekan om att den bör ges ut på Tiden hösten 2009.Sist, men inte minst, jag är full med myggbett. På de konstigaste ställen. Det som gör det extra helvelutiskt är att jag får nån slags allergisk reaktion på vissa myggbett, det har hänt nu, på ena låret. Det ser ut som om jag har nån dödlig sjukdom, typ spetälska eller nåt. Inte festligt alls faktiskt

Btw

Har jag fortfarande knappt badat. Bara en gång senaste veckan. Nu står det typ 8-2 till sambon. Sara, som var här i helgen, vinner lätt. Hon gjorde till och med bomben - i fjortongradigt vatten! Hon vann också luftpistolskyttetävlingen. Mycket nöjd var hon.Idag gläder vi oss åt fin recension i SvD av Kate Canns Sex veckor. Tyvärr finns ingen länk ännu.

Matkoma, anyone?

Vi har haft übertrevligt besök hela helgen. Regnet höll sig borta, vi har suttit i solen och läst, druckit rosé - och ätit. Herregud, vad jag är mätt - igen! Fredag: helgrillad rostbiff, ost till efterrätt, kladdkaka till en andra efterrätt. Till det massor av vin förstås. Lördag: supergoda sticky ribs (från en av Leilas kokböcker, kan verkligen rekommenderas!) i mängder, pyttelite ost(magarna var mer än fulla), och såklart massa vin. Inte konstigt man är mätt och stinn. Nu blir det asketiskt leverne ett par dagar, sen åker vi till Skåne och där vet man ju hur det blir. Mat, mat och mera mat. Men herregud, jag klagar inte. Jag gillar ju att äta. Kan tilläggas att Norén nu är avklarad, och för att rensa sinnena turboläste jag Denise Rubergs Åse i helgen (provided by Sara). Underhållning från första till sista sidan. Nu ska jag lyssna på Marit Bergman feat. Titiyos 300 Slow Days In a Row - så bra!

Slutet närmar sig

Tro det eller ej, men nu är det nog bara sådär hundra sidor kvar av En dramatikers dagbok. En källa på Bonniers sa att boken är 1600 sidor (den är inte paginerad, dessutom är bladen tunna, tunna, så det är rätt omöjligt, även för en förlagsperson att uppskatta antalet), så jag har läst duktigt de senaste dagarna. Lite sjukt duktigt faktiskt. Och jag måste nog tillstå att jag börjar bli lite trött på Lars. Han mår så himla dåligt hela tiden, han röker alldeles för mycket, han konsumerar ännu mer (för pengar han inte ens verkar ha), han missköter sina relationer ... you name it och Lars Norén har varit där. Men självklart kan jag ju inte ge upp nu, så här i slutspurten. I morgon kl 15 får vi gäster för helgen och då måste jag ha läst klart. Det är S + M som kommer på besök, S, som jobbar i Bonniersfären, tycker jag är helt galen som läser den där boken. Det skulle hon själv aldrig göra.Annars rullar semestern på i enorm hastighet, snart har tre av fem veckor gått, känns mer som fem, sex dagar ... och inte har jag badat heller. Nu leder sambon med typ 6-1. (Fast han har badat när jag inte sett, och då gills det inte.) Mitt hopp står till HBG nästa helg.

Besatt

De senaste dagarna kommer lätt gå till historien som de mest asociala i mitt liv. Jag var i stan (alltså Sthlm) i söndags för att se till lägenheten, passade då också på att köpa mig Lars Norén-boken. Och sen dess är jag besatt. Jag läser, läser och läser. Har knappt tid att äta lunch. Svarar inte i telefon, svarar knappt ens på tilltal (vilket är dåligt, sambon fattar inte hur en bok kan vara så intressant). Det härliga för mig, men kanske trista för min omgivning är att jag inte ens kommit till hälften, trots idogt läsande nästan dygnet runt. I natt vaknade jag vid 4-tiden, och då passade jag på att läsa några sidor. Enda dumma är att eftersom boken är så himla tjock är den svår att ligga ner och läsa. Försökte nyss, på gräsmattan, att ligga på rygg och läsa. Funkade inte, fick hela boken rakt i ansiktet. Nä, nu har jag haft 20 minuters paus, dags för nytt lässkift. Förresten kan tilläggas att den är bra, riktigt bra. Inte alls konstig och snaskig, bara intressant.

Vitsen med semester

Jag har väl aldrig riktigt tagit varken sambon eller svärmodern på allvar när de har pratat om alla ormar de påträffat på tomten här ute i Roslagen. Men igår, intet ont anande - plötsligt var huggormen läskigt nära. Och jag skrek, pinsamt högt. Mest för att jag inte räknat med att någonting levande överhuvudtaget skulle befinna sig där, och kanske lite för att jag snabbt insåg att det var en orm, som dessutom såg läskigt snabb ut. Och idag kom den fram igen. Mina föräldrar var på sitt årliga besök, och vips så ligger en ny (samma?) huggorm mitt på gräsmattan. Isch! Inte kul alls. Och som om inte det var nog hittade jag en väldigt död liten gråsparv i rabatten. Den hade antagligen flugit rakt in i köksfönstret och dött på fläcken.Undrar vilka djur jag får se i morgon ...

Istället för zoo

Jag har väl aldrig riktigt tagit varken sambon eller svärmodern på allvar när de har pratat om alla ormar de påträffat på tomten här ute i Roslagen. Men igår, intet ont anande - plötsligt var huggormen läskigt nära. Och jag skrek, pinsamt högt. Mest för att jag inte räknat med att någonting levande överhuvudtaget skulle befinna sig där, och kanske lite för att jag snabbt insåg att det var en orm, som dessutom såg läskigt snabb ut. Och idag kom den fram igen. Mina föräldrar var på sitt årliga besök, och vips så ligger en ny (samma?) huggorm mitt på gräsmattan. Isch! Inte kul alls. Och som om inte det var nog hittade jag en väldigt död liten gråsparv i rabatten. Den hade antagligen flugit rakt in i köksfönstret och dött på fläcken.Undrar vilka djur jag får se i morgon ...

Väderleksrapport

Nu regnar det i Roslagen - igen. Det regnar lite väl ofta för att vara semester, tycker jag. Var det för bra med sol flera dagar i sträck? Jo, tydligen. Och då blev jag tvungen att koppla upp det söliga modemet för att få lite kontakt med omvärlden. Sambon har åkt till stan och lämnat av hunden, och jag har städat sportstugan. De där jäkla hundhåren letar sig in överallt - badrumsskåp, kylskåp, varsomhelst. Men nu är det skinande rent och fint (så rent som det blir i en sportstuga) och jag kan luta mig tillbaka och lyssna på Sommar, och på regnet som droppar utanför. (Ska inte få ångest för de där hängrännorna som borde ha bytts redan förra sommaren ...) Ska fortsätta på supertjocka Marian Keyes-boken This Charming Man. Har kommit in i värsta läsruset, minst en bok om dan (om den inte är som ovan nämnda, närmare 700 sidor).