Jag tänker inte så ofta på långt hår, nästan aldrig. Men när jag ser snygga snygga Francoise Hardy börjar jag räkna. Mitt hår växer ju rätt snabbt, kanske fyra-fem millimeter i månaden, i bästa fall alltså sex centimeter på ett år. Och just nu är det ju längre än vanligt. För att komma upp i Francoise-längd ... well, minst två och ett halvt år, säkert mer tre. Plötsligt känns det lika oöverstigligt som Csn-skulden. Dessutom växer ju mitt hår på bredden mer än på längden, så jag tror jag lägger ner. Eller skaffar extensions. Eller peruk. Eller så har jag väl kvar den här gamla frisyren.
2 kommentarer:
Åh, det där med frisyrer. Jag har sparat ut i typ fem år från kort till längre än Francoise och nu när det äntligen är så långt som jag ville så har jag blivit sjukt sugen på att klippa av allt rakt av. Men med tanke på det oåterkalleliga i den handlingen så ska jag nog fundera lite till på det...
Jag vet inte ens vad jag pratar om. Har haft kort/nästan kort ända sen första klass. Och tålamod är inte min bästa gren, så jag kanske bara ska skippa hela idén.
Skicka en kommentar