Jag var på landet med U när jag Twitter började fyllas med inlägg om att något väldigt otäckt hänt i Oslo. Vi satt på altanen och följde händelseutvecklingen minut för minut. Det var jäkligt läskigt, och som jag skrev då är jag glad att jag inte var ensam. Det var några märkliga veckor där i juli, hela tillvaron ställdes på ända, och ibland vet jag knappt om den vänts rätt än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar