måndag, november 29, 2010

(Dag 21) Ett annat ögonblick

När de ringde från sjukhuset och berättade att min morfar hade dött minns jag väldigt tydligt fastän det är trettio år sen. Det var sommar, jag hade just kommit hem från Råå vallar där jag varit och badat hela dagen. Satt vid köksbordet och åt middag, telefonen ringde, mamma svarade. Kommer fortfarande ihåg hur hon såg ut då. Minns också att jag mådde lite illa, sådär som man kan göra efter en dag i solen, så jag tyckte ändå att det var en smula bra att det blev uppståndelse hemma. Telefonsamtal, vem ska passa barnen, hur ska vi göra, vilka ska vi ringa, vi måste åka och hämta mormor. Jag slapp äta upp min mat.

2 kommentarer:

Josefine sa...

Jag minns också när min morfar dog väldigt tydligt. Mormor däremot minns jag nästan inget av bortgången. Det är tomt. Jag måste bara ha stängt av. Hon stod mig extremt nära.
Hur som. Fin liten text det var.

Cecilia sa...

Tack! Min mormor dog många år senare, jag hade flyttat till Sthlm och hon bodde i Helsingborg. Hon dog hemma i sin hall. På internationella kvinnodagen. Jag var så himla himla ledsen när jag fick veta, men det kändes ändå rätt att hon dog just 8 mars.